Enligt svensk lagstiftning ärver Allmänna arvsfonden när det saknas arvsberättigade släktingar. Mathias Westrell är chef för Arvsenheten. Det är den del av Kammarkollegiet som tar emot anmälningar om dödsfall, utser gode män (som oftast är jurister) och avvecklar fondens dödsbon. När avvecklingen av dödsboet är klar överlämnas det som blir över till Allmänna arvsfonden. Varje år, berättar Mathias Westrell, dör cirka 1 800 personer i Sverige som inte har några släktarvingar. Av dessa har cirka 1 200 upprättat ett testamente. Det förekommer ibland att testamente upprättats till förmån för Allmänna arvsfonden, trots att det finns arvsberättigade släktingar.

— Om en avliden person saknar arvsberättigade släktingar men skrivit ett testamente, ska det skickas in till oss på Kammarkollegiet för att vi ska ta ställning till det. Ungefär 99,5% av alla testamenten godkänns av oss. I cirka fem fall per år visar vår utredning att det inte är arvlåtarens vilja som kommit till uttryck i testamentet, då denne kanske har utnyttjats, eller att testamentet kan vara förfalskat. Då händer det att vi tar upp fallet till domstol för att testamentet ska förklaras ogiltigt.

Vanliga missuppfattningar

Trots att det är relativt få testamenten som tas upp i domstol så är detta kanske den mest välkända och debatterade delen av Arvsenhetens arbete. Då handlar det ofta om känsliga, komplexa ärenden som involverar personer runt den bortgångne.

— Vår uppgift är att bevaka Allmänna arvsfondens och vår arvlåtares rätt och intresse. Rättigheterna för en person som går bort och inte har nära släktingar missförstås ofta, konstaterar Mathias.

Den vanligaste missuppfattningen då, menar han, är att Allmänna arvsfonden vill driva in ”sina” pengar till varje pris.

— Sanningen är att vi alltid, och dessa ärenden är inte något undantag, lägger mycket tid på att utreda arvlåtarens yttersta vilja. När utredningen kring ett testamente visar att önskemålet speglar arvlåtarens vilja, godkänner vi testamentet även om det finns formella fel av olika slag.

Ledord hänsyn och respekt

Arvsenheten jobbar utifrån ledorden etik, hänsyn och respekt för arvlåtaren. Det innebär bland annat att fonden bekostar grav och plantering. Detta gäller även när tillgångarna från dödsboet inte räcker till, men omgivningen förväntar sig det. Fondens gode män har i uppgift att i så stor utsträckning som möjligt hantera avvecklingen diskret och värdigt. De städar exempelvis alltid de bostäder som fonden ärver innan visningar hålls. Arvsfonden är innehavare av cirka 6000 gravar över hela landet.

— Det är snudd på en helhetssysselsättning för tre personer på Arvsenheten från april till oktober för att vi ska hänga med. Vi hanterar de dödsbon som tillfaller fonden som vi tänker att en släkting till arvlåtaren hade gjort, så vi tar också hand om deras gravar, vi är måna om att man ska bli väl omhändertagen av oss när Allmänna arvsfonden ärver, säger Mathias.